De vanligaste jaktformerna i Sverige

Smygjakt

Smygjakt går ut på att smyga sig på djur eller till platser där man tror att djur uppehåller sig. Detta är en väldig spännande men svår jaktform. För att lyckas med smygjakten krävs noggrannhet och medvetenhet om omgivningen. Jägaren bör undvika överdrivna ljud, smyga i motvind för att undvika att viltet upptäcker dem och använda effektivt kamouflage för att undvika att avslöja sig.

Smygjakt kan bedrivas under en längre tid på året och ger minimal stress på viltet. För kronhjort och rådjur är smygjakt tillåten från 16 augusti till 30 september och därefter i alla jaktformer.

Vid smygjakt är det möjligt att jaga en mängd olika djurarter enligt jakttabellen, inklusive rådjur, dovhjort, mufflon, räv, älg och toppfågel. Klädsel och utrustning bör vara anpassade för smygjakt, med kamouflagekläder, smidiga skor och nödvändig utrustning som kikare, avståndsmätare och skjutstöd. Efter att viltet har fällts kan en draglina vara användbar för att transportera viltet till slaktboden.

Drevjakt

Drevjakt är en dynamisk och spännande jaktform som kräver noggrann planering och säkerhetshantering. Jaktledaren har en central roll och placerar passkyttarna strategiskt innan varje såt, med fokus på säkerhet i skogens rörelse. Denna form av jakt involverar intensiv aktivitet från både djur och hundförare, vilket gör säkerhetshänsyn som förbjudna skjutriktningar och kulfång avgörande i de ofta snabba skottsituationerna på kort håll.

När det kommer till vapenval vid drevjakt, varierar det beroende på vilket vilt som jagas och terrängens beskaffenhet. Kulvapen och hagel med olika typer av ammunition används vanligtvis. Vid kulvapenjakt är valet av kikarsikte viktigt för snabba situationer på korta avstånd. Lågförstorande sikten är ofta att föredra för snabba skott på kort avstånd alternativt ett rödpunktssikte. Läs mer om olika vapen här.

Själva drevjakten innebär att hundförare och hundar driver djur framför en drevkedja, med passkyttar strategiskt placerade för att möta viltet. Skyttarna måste vara skickliga i att skilja lovligt vilt och fatta snabba och säkra beslut. Klädseln varierar mellan hundförare och passkyttar, där passkyttarna bör vara välklädda för att stå stilla under såten. Läs mer om utrustning och klädsel här.

Vakjakt

Vakjakt är en populär jaktform där jägaren placerar sig på strategiska platser, kallade vakplatser, för att invänta viltets naturliga rörelser. Denna jaktmetod används främst för älg, kronhjort, rådjur och vildsvin. Oftast sker jakten från torn men även markpass förekommer. Jägaren utnyttjar viltets vanliga vandringsvägar eller utfodringsplatser för att öka chanserna att observera och fälla ett djur. Vakjakt kräver tålamod, noggrannhet och kunskap om viltets beteende. Jägaren bör vara försiktig med ljud och rörelser för att inte avslöja sin närvaro. För att öka framgångsfaktorerna används ofta kikare och vapen med tillräcklig precision för skott på olika avstånd. Vakjakt erbjuder en lugn och kontemplativ jaktupplevelse, och valet av vakplats är avgörande för att lyckas inom denna metod.

Åteljakt

Åteljakt är en form av vakjakt där jägaren lockar vilt till sig genom utfodring vid en åtel. Vid åteljakten används främst kulvapen, och skottet avlossas när viltet lugnt ägnar sig åt födan vid åteln. Reglerna för åteljakt liknar andra vakjaktformer, och användning av giftåtlar är strängt förbjudet. Förberedelserna för åteljakten inkluderar att vittra åteln och fylla den med lämplig föda. Vid åteljakten är det avgörande att undvika att djuren får vittring av jägaren genom att ta hänsyn till vindriktningen. Åteljakten kan bedrivas året runt och dygnet runt, beroende på det jagade viltet. Vanliga viltarter vid åteljakt inkluderar räv, vildsvin, kråka och mink men på senare år även björn. Åteljakt efter vildsvin sker ofta nattetid eftersom det är då de är aktiva. Läs mer om mörkerhjälpmedel här.

Jaktformen är spännande och jägaren måste verkligen lära känna jaktmarken och djurarten som man avser jaga. Genom lockmedel och foder kan viltet lockas till platsen. Vi rekommenderar att du övervakar åtelplatsen med hjälp av en åtelkamera för att kunna analysera viltet och lämplig tid för jakt. Vill du fördjupa dig inom åteljakt kan du läsa mer här. 

Toppjakt

Vid toppfågeljakt riktar sig jägaren främst mot arter som tjäder, orre, järpe, fjällripa och dalripa – alla tillhörande fasanfamiljen och kännetecknade av sin imponerande storlek. Fjällripan och dalripan antar en vacker vit vinterskrud under vintern, vilket gör dem svåra att upptäcka. Orren, å andra sidan, brukar gömma sig under snön för skydd och lämnar karakteristiska hål efter sig vid uppflog.

Toppjakten är en form av smygjakt som ofta utförs på skidor eller snöskor i fjällområden eller skogar. Jägaren klär sig ofta i snökamouflage eller vita kläder för att smälta in i den snöiga miljön under de vintriga förhållandena. Även om toppfågeljakt ibland involverar hundar, är det vanligt att jägaren står ensam inför naturen, vilket kräver skicklighet och precision i skyttet.

Under toppfågeljakten är det avgörande att undvika att avslöja närvaron för fåglarna. Jägaren bör undvika onödiga ljud och alltid färdas mot vinden för att minimera risken för att fåglarna upptäcker dem genom luktsinnet. Med tanke på fåglarnas utmärkta syn är ett heltäckande kamouflage, inklusive handskar och ansiktskamouflage, essentiellt. Toppjakten kan vara fysiskt krävande, och det är viktigt att ha tillräckligt med vätska med sig under jakten

Lockjakt

Lockjakten innebär att locka vilt till sig genom att efterlikna deras läten, antingen genom munnen eller med hjälp av lockinstrument som pipor eller buttalo. Detta används effektivt för olika vilt, som älgar, rådjur och rävar. Erfarenhet och förmågan att producera korrekta läten är avgörande för framgång inom lockjakten. För fågeljakt är effektivt kamouflage viktigt, medan vittring är mer relevant vid lockjakt på vildsvin och rådjur. Hjortdjur och älgar har generellt sett bra hörsel och viss förmåga att känna dofter. Lockjakt kan också inkludera fågeljakt med vättar eller bulvaner. Åteljakt med användning av olika dofter för att locka djur sammanfattar lockjaktens mångsidighet.

Fågeljakt

I Sverige finns över 30 jaktbara fågelarter, vilka oftast jagas med fågelhund, lock eller genom smygjakt. Vid fågeljakt används olika vapen, vanligtvis hagel, men även kulvapen för större fåglar som tjäder och gås. Läs mer om vapen och vapenklasser här.

Fågeljakten varierar beroende på fågelart och metod. Kråkjakt involverar lockning med uv eller lockpipa, medan andjakt och gåsjakt sker längs fåglarnas flygsträckor. Sjöfågeljakt sker på kobbar eller från roddbåtar, medan toppfågeljakt fokuserar på orre och tjäder i norra Sverige.

Fågeljakt kräver noggrannhet och hänsyn till fåglarnas goda syn och förmåga att upptäcka rörelser. Jakten kan bedrivas året om, men de flesta fåglar blir lovliga från augusti till april. Över 30 olika fågelarter är jaktbara, inklusive bläsand, fasan, rapphöna och ringduva.

Fåglarna ser väldigt bra och blir lätt skrämda. Bra kamouflage är viktigt för en lyckad jakt. Att gömma sig i gömslen eller under kamouflagenät kan hjälpa jägaren att komma riktigt nära.

Grytjakt

Grytjakt är en traditionell jaktform i Sverige som riktar sig mot räv, grävling, mårdhund och vildkanin. Jägaren använder en jakthund eller iller för att jaga djuret i dess gryt. Skyttar positionerar sig runt grytets utgångar för att skjuta eller fånga djuret vid utgången. Vanligtvis används hagelvapen, men unikt för grytjakten är möjligheten att använda pistol med specialtillstånd. Grytjakten sker året runt beroende på syfte som viltvård eller skyddsjakt. Vanliga jakttider varierar för olika viltslag. För grävlingsjakt används grythundar som markerar grävlingen, och jägaren gräver sedan för att avfånga den. Grytjakten kräver snabba beslut och säker ansmygning till grytet

Fälljakt

Fälljakt är en jakform där jägarexamen inte krävs, men jaktkort och jakträtt på det aktuella området är nödvändigt. Vissa fångstredskap, som ripsnara, fotsnara för rödräv och slagfälla för bäver, kräver särskild utbildning. Fällorna måste vara godkända av Naturvårdsverket och vara tydligt märkta med typbeteckning samt ägarens namn, adress och telefonnummer. Fälljakten är reglerad för att säkerställa korrekt och humant användande av fällor.

Att jaga med fällor tillhör inte de traditionella jaktformerna men kan vara ett spännande alternativ för den vill lära sig mer om lockmedel och viltets sätt att förflytta sig.